Viktiga dokument för Rädda Guöviken

Info om Guöviken  Av Peter Valeur

Problemen med Guövikens vattenkvalité, fiskens frånvaro och de förfärande mängder alger som ibland täcker stora ytor beror förmodligen på en mängd olika saker.

Till dels beror det helt enkelt på att hela Östersjön mår dåligt, men det är inte allt. Allmän övergödning, lokala utsläpp, både pågående och historiska har stor påverkan på vår vik. Klimatförändring med högre medeltemperaturer påverkar också, positivt eller negativt, troligen bägge delar.

Själva syftet med vår förening Rädda Guöviken är att ta reda på vad som orsakar vår viks problem och vad vi kan göra för att förbättra vattnet och det biologiska livet.

Vägen framåt är först och främst att få en så bra uppfattning som möjligt om hur det faktiskt står till i viken nu genom att utföra mätningar och samla in upppgifter om allt vi tror kan påverka.

Vi skall försöka att på denna sidan samla information om det som kan påverka/ har påverkat Guövik. Vi försöker förmedla det vi vet/tror idag. Vi försöker öka vår kunskap efterhand så om du har information vi verkar sakna så tar vi mycket tacksamt emot det! Gäller även rättelser av felaktigheter...

Årydsån

Den kanske viktigaste källan till övergödning och kanske andra problem är Årydsån.

Årydsån rinner från Södra Öllesjön ner till Guövik. Det tillsluter en liten bäck ifrån Lomma göl.

Från Öllesjön rinner inte bara Årydsån utan även Lyckebäcken (byter namn till Klockarebäcken och sedan Siggarpsån, rinner ut i Matvik). Detta är ett sällsynt fenomen som kallas bifurkation. Det innebär att när Öllesjöns nivå sjunker på sommaren så ”förlorar” förr eller senare den ena utflödet sitt tillflöde av vatten från sjön. Så som det är idag så är det Årydsån som förlorar. Det innebär att vi vissa vintrar kan ha ett rejält stort flöde i ån men att den på sommaren oftast får en period när den är helt torrlagd eller har ett väldigt lågt flöde. Detta är självklart mycket dåligt för fisklivet i ån. Att vatten från ån används till bevattning kan också bidra till att den tidvis blir torr.
Historiskt är det troligen så att det var Lyckebäcken som var det vattendrag som ”förlorade”. Vid okänd tidpunkt så sänktes tröskeln på Lyckebäcken så att dess lägsta punkt nu ligger lägre än Årydsåns utlopp ur sjön. När och varför är för oss ännu oklart, men sjösänkning eller dikning av mark är en möjlighet. Troligen skedde detta på 1800-talet. På en karta från 1830 ser Lyckeån betydligt mer naturlig ut än den djupa raka fåra som nu ansluter till Öllesjön. Namngivningen med å respektive bäck ger också en ledtråd om hur det var ursprungligen.

I Årydsån har man flottat timmer. Vid en antikvarisk inventering hittades flera rätningar av åfåran samt sk skoning av kanterna mm. Troligen flottade man stockar till sågverket i Åryd.

Det har funnits två kvarnar och en såg i Åryd; Tyskamöllan och Åryds kvarn/sågverk (troligen också kallad Turakvarnen).

Två gamla synder kan vara kopplade till de verksamheterna. Dels förekom det vid sågverk att man impregnerade trävirket med olika giftiga saker. Vi vet just nu inte om detta skett här. Vid Åryds kvarn finns det uppgifter om att man betat utsäde. Det innebär att man behandlade utsädet med kvicksilver… Visst är vi människor smarta. Detta har inte heller utretts så vitt vi vet.

Nedströms Åryd hittar vi Åryds reningsverk. År 2000 togs det ur drift och avloppet pumpas nu till Karlshamns reningsverk. Innan dess renades avloppet mer eller mindre väl och det renade vattnet släpptes ut i Årydsån. Det innebär att Guövik under många år har fått ta emot ganska höga halter näringsämnen och kanske en del annat med åvattnet. 

Något som skedde med det gamla reningsverket och som även nu händer då och då är att när det blir för höga flöden in till reningsverket så klarar det inte att behandla/pumpa vidare allt avloppsvatten. Då sker det som kallas bräddning. Det innebär att det avloppsvatten som inte hinner behandlas/pumpas vidare går direkt ut i ån. Vi skall försöka få siffror på hur mycket det kan handla om nuförtiden. Karlshamns kommun har den senaste tiden jobbat med detta och de har lyckats minska problemet betydligt (tricket är att se till att det inte kommer in annat än avloppsvatten i systemet genom att täta läckor och fixa felkopplingar).

Åryds pumpförening.

Okänt år (30-talet?) så vallades Årydsån in och en pumpförening (eller annat namn) med flera bönder såg till att pumpa en ganska stor åkeryta (öster om Årydsån) torr för att kunna odla där. Från år 2019?? så pumpas det inte längre och de åkrarna är nu istället en öppen vattenyta. Detta är bra för grundvattenbildning och djurlivet. Karlshamns kommun har köpt in mycket av marken med det direkta syftet att skapa en stor våtmark. Sedan år 2025 har detta projekt tagits över av Blekinge Arkipelag. Slutlig utformning är inte bestämd men tanken är att Årydsån skall gå via våtmarken innan den når Östersjön. En väl fungerande våtmark fungerar väldigt väl för att rena vattnet och är fantastisk för fågel- och fisklivet.